Godnatt !
Jag har pluggat engelska. så nu ska jag gå o lägga mig.
Kan lägga ut min text här , men var bered att det kan finnas fel. men det ska mamma hjälpa mig med imorgon ;p
Engelska
There once was a girl of 15 years named Patricia. she was special (according to her).
She was ashamed of everything she did, wore, and looked out. But really, she was a cute girl. She had not had a boyfriend in years because she is afraid of what the others will think or that she is too ugly to have a boyfriend.
One day Patricia and her parents went on an outing in a few days. They went to a very small village outside of England. There they rented a cottage that they could live in.
They were not alone there. There were many others with children and families.
Patricia and her parents came to know many there, but it was a family that would live in the house next to theirs. The family learned to know and be with them for the most part.
It was family Evans. They had been there before and knew the place.
The family was Evans they also only three. April's mother, father Charlie and the teenager Jacob. As Patricia and Jacob were the same age were the most with each other, so Jacob was Patricia around a bit in which she has not already been to.
One evening as the family sat Evans, Patricia and her parents around the campfire.
One evening as the family sat Evans, Patricia and her parents around the campfire. Family Evans told many stories even ghost stories. They told of a castle that was a few miles from their homes. When Patricia heard about the castle so she would directly go there to check out what it was, but Jacob did not show where it was. After that night börjde Patricia suspect that Jacob knows anything about the castle. Patricia asked every day why he could not show the way to the castle, but he always replied the same thing "No. It's too long, we should stick around. "
One day Jacob was not in camp all day. and Patricia asked April where he was but she did not know and not Charlie either. When Jacob came back as wanted Patricia to meet him but she was not for Charlie and April. But she went into the back road. When she saw Jacob sitting on the bed with his face straight into the wall and did not move, when Patricia thought that something had happened to him. Patricia sat on the bed and stroked him on the shoulder and said "Jacob, what has happened? You should know that you can talk to me about anything you want. I will always stand. I'll tell you something . Before you came here I had no confidence. When I came here and met you, you got me feel safe. You have made so that it is always right to fight on in life when you feel worst. And now comes the hard part. I know I have not known you for so long, but I think I'm in love ... In you, Jacob. "
Patricia was waiting for a reply but she got nothing. For a moment she thought he was dead or something like that, but he was not.
"Please Jacob, you can not say anything"?
"What can I say? There is nothing to say. No, it is not. No No No"!
"What is that which can not Jacob '?
"You must not be in love with me. No, I do not want to hurt you"!
"No. No buts. Go out of here"!
She walked away in tears. Patricia has never felt so alone, so broken and empty now. She did not think it would happen here. Patricia sat on his bed and did not move. She was not from there, she did not eat or drink. She just sat there and staring at the wall.
Two days passed and then came Jacob to her. He sat down at her and beans, and asked for forgiveness. But Patricia was just more tears.
"Patricia, sorry. Really sorry that I hurt you. I do everything. Anything to make you forgive me".
"Take me to the castle your parents told me about, " said Patricia
"No. I can not. No, there's too dangerous. Anything except the castle. "
"Okay. Go then! "
"Patricia, you do not understand. "
"I said you could go then! "
"Okay, we go from here at 07:00 tomorrow!
Patricia dried tare and gave him a big hug.
"You Patricia, sorry for what happened. I've only had it a little hard of late. "
"Just because it did not do like that".
"No, sorry. But it's just that I'm starting to like you and is scared of you! "
"Jacob, I like you too"!
Early days in which to meet so Jacob and Patricia outside cabins and start walking to the castle.
When it was outside the castle so begins Patricia getting a little scared.
The castle was a black, empty, and large.
"Patricia, we can turn back if you want"?
"No. Not now that we have gone this far. Come on let's go in '!
Jacob and Patricia went into the castle and it was dark in there though it was daylight.
"It stinks in here"? said Patricia questioning
"I know. Stay behind me". said Jacob
Patricia grabbed Jacob's hand and walked behind him.
After them came into a large cold room began to smell more trouble than it did before.
Patricia Jacob went closer to her begin to be afraid of what might be happening.
"Patricia, are you sure about this. " asked Jacob
"Yes... It is I". said Patricia
They walked hand in hand further into the room and then they stayed up.
Patricia heard any sounds around the room.
Then let your hand Jacob and Patricia screamed.
"Please Jacob, do not leave me now. Okay, Okay, I want to go back"!
"HAHA" Patricia heard in the background.
"Patricia, it's too late for that. I asked you before but you wanted to go"!
"Jacob, where are you"?
"Here, darling".
Suddenly the light and the way Patricia saw were empty walls and Jacob. Then it was dark again.
After a while nag Patricia tried to find out it became bright again, and when she saw five other guys and four girls lying on the floor. Dead, and completely grid. It started to smell really bad now.
Patricia was shocked and started to back away.
"Jacob, what is this? Patricia said, and started shaking.
"Sweetheart, take it easy. You wanted to come but I said it was not a good idea"!
"But? ... I do not understand. I never thought this would happened. "
"What will happen?
Patricia did not dare answer. She thought about her answer wrong, what would happen then. And if she had answered correctly, she would become like the other girls.
Jacob walked over to Patricia, kissed her on the mouth and then it got dark.
Patricia panicked and thought something would happen to her, but it was Jacob who whispered in her ear, "Now you'll help me, help us and hide the girls then you are free". said Jacob
"O. .. Kej". Patricia said, and wanted to say no
When those were done with cells leading them went back to the room.
"Get ... Can I go now? " asked Patricia
"Of course, darling. "
The lights faded and Patricia screamed.
"Quiet! Be a good girl now. "
Patricia was silence and shed a tear.
The light came back in a few seconds and the only thing Patricia did see was that there were many faces in front of her.
She started crying and said sorry several times out loud.
That afternoon, Patricia died anyway as it says. No one knows what happened, no one knows where she went. The only thing we knew was that she was gone and no one knew anything except ... Jacob. He was the only one who knew the secret of what happened in the castle.
The End
Svenska
Det var en gång en flicka på 15 år som heter Patricia. hon var speciell (enligt henne).
Hon skämdes för allt hon gjorde, hade på sig och såg ut. Men egentligen var hon en jättesöt tjej. Hon hade inte haft någon pojkvän på flera år för att hon är rädd för vad dom andra ska tycka eller att hon är för ful för att ha en pojkvän.
En dag skulle Patricia och hennes föräldrar åka på utflykt i några dagar. Dom åkte till en väldigt liten by utanför england. Där hyrde dom en stuga som dom kunde bo i.
De var inte ensama där. Det fanns många andra med barn och familjer. Patricia och hennes föräldrar lärde känna många där, men det kom en familj som skulle bo i stugan bredvid deras. Den familjen lärde som känna och var med dom för det mesta.
Det var familjen Evans. Dom hade varit där förut och kände till stället.
I familjen Ewens var dom också bara tre stycken. Mamman April, pappan Charlie och tonåringen Jacob. Eftersom Patricia och Jacob var lika gamla var dom mest med varandra, så Jacob visade Patricia runt lite där hon inte redan varit på.
En kväll så satt familjen ewens, Patricia och hennes föräldrar runt läger elden. Familjen ewens berättade många historier även spökhistorier. Dom berättade om ett slott som låg några kilometer ifrån deras stugor. När Patricia hörde om slottet så ville hon direkt gå dit för att kolla hur det var, men Jacob ville inte visa vart det låg. Efter den kvällen börjde Patricia misstänka att Jacob vet någonting om det slottet. Patricia frågade varje dag varför han inte kunde visa vägen till slottet, men han svarade alltid samma sak "Nej. Det är för långt, vi borde hålla oss i närheten".
En dag var inte Jacob på lägret på hela dagen. och Patricia frågade April vart han var men hon visste inte och inte Charlie heller. När Jacob kom tillbaka så ville Patricia träffa honom men hon fick inte för Charlie och April. Men hon gick in bak vägen. När hon såg Jacob sitta på sängen med ansiktet rakt in i väggen och rörde sig inte, då trodde Patricia att det hade hänt något honom. Patricia satte sig på säng kanten och strök honom på axeln och sa "Jacob, vad har hänt? Du ska veta att du kan prata med mig om vad som helst om du vill. Jaqg kommer alltid ställa upp. Jag ska berätta en sak för dig. Innan du kom hit så hade jag inget självförtroende. När jag kom hit och träffade dig så fick du mig att känna mig säker. Du har gjort så att det alltid är rätt till att kämpa fram i livet när man mår som sämst. Och nu kommer den svåra delen. Jag vet att jag inte har känt dig så länge, men jag tror jag är kär... I dig, Jacob". Patricia väntade på svar men hon fick inget. För en liten stund trodde hon att han var död eller något liknande, men det var han inte.
"Snälla Jacob, kan du inte säga något"?
"Vad ska jag säga? Det finns ingenting att att säga. Nej, det går inte. Nej Nej Nej"!
"Vad är det som inte går Jacob"?
"Du får inte vara kär i mig. Nej! Jag vill inte skada dig"!
"Nej. Inga men. Gå här ifrån"!
Hon gick där ifrån tårögd. Patricia har aldrig känt sig så ensam, så krossad och tom som nu. Hon trodde inte att det skulle hända här. Patricia satte sig på sin säng och rörde sig inte. Hon gick inte där ifrån, hon åt inte eller drack. Hon satt bara däroch stirra in i väggen.
Två dagar gick och då kom Jacob in till henne. Han satte sig vid henne och böna och bad om förlåtelse. Men Patricia fick bara mer tårar.
"patricia, förlåt. Verkligen förlåt för att jag sårade dig. Jag gör allt. Vad som helst för att du ska förlåta mig".
"Ta mig till slottet dina föräldrar berättade om", svarade Patricia
"Nej. Det kan jag inte. Nej, där är för farligt. Vad som helst utom slottet".
"Okej. Gå då"!
"Patricia, du förstår inte".
"Jag sa att du kunde gå då"!
"Okej! Vi går här ifrån klockan 07.00 imorgon"!
Patricia torkade tårana och gav honom en stor kram.
"Du Patricia, förlåt för det som hände. Jag har bara haft det lite jobbigt på sista tiden".
"Bara för det behövde du inte göra sådär".
"Nej, förlåt. Men det är bara det att jag börjar gilla dig och är rädd om dig"!
"Jacob, jag gillar dig också"!
Tidigt dagen där på så möts Jacob och Patricia utanför stugorna och börjar gå till slottet.
När det stod utanför slottet så börjar Patricia bli lite rädd.
Slottet var svart, tomt och stort.
"Patricia, vi kan vända tillbaka om du vill"?
"Nej! Inte nu när vi har gått ända hit. Kom nu så går vi in"!
Jacob och Patricia gick in i slottet och det var mörkt där inne fast det var ljust ute.
"Det stinker här inne"? sa Patricia frågande
"Jag vet. Håll dig bakom mig". sa Jacob
Patricia tog tag i Jacobs hand och gick bakom honom.
När dem kom in i ett stort kallt rum började det lukta mer illa än vad det gjorde förut.
Patricia gick närmare Jacob för hon börja bli rädd för att det skulle hände något.
"Patricia, är du säker på detta". frågade Jacob
"Ja. Det är... Jag". sa Patricia
Dom gick hand i hand längre in i rummet och sedan stannade de upp.
Patricia hörde något ljud runt om rummet.
Sedan släppte Jacob handen och Patricia skrek till.
"snälla Jacob, lämna mig inte nu. Okej Okej, jag vill tillbaka"!
"HAHA" hörde Patricia i bakrunden.
"Patricia, det är försent för det. Jag frågade dig förut men du ville fortsätta"!
Jacob, vart är du"?
"Här älskling".
Plötsligt blev det ljust och det ända Patricia såg var tomma väggar och Jacob. Sen blev det mörkt igen.
Efter ett tag någ Patricia försökt hitta ut så blev det ljust igen och då såg hon 5 andra killar och 4 tjejer ligga på golvet. Döda, och helt rutna. Det började lukta jätte illa nu.
Patricia blev chockad och började backa.
"Jacob vad är det här"? sa Patricia och började skaka.
"Sötnos, ta det lungt. Du ville hit fast jag sa att det inte var en bra idé"!
"Men?... Jag förstår inte. Jag trodde inte detta skulle hände".
"Vad ska hända"?
Patricia vågade inte svara. Hon tänkte om hon svara fel, vad skulle hända då. Och om hon hade svarat rätt, skulle hon bli som de andra tjejerna.
Jacob gick fram till Patricia, kysste henne på munnen och då blev det mörkt.
Patricia fick panik och trodde något skulle hände henne, men det var Jacob som viskade i hennes öra,
"Nu ska du hjälpa mig! Hjälp oss och gömma flickorna sen är du fri". sa Jacob
"O...kej". sa Patricia och ville säga nej
När dem var klara med kropparna så gick dem tillbaka till rummet.
"Få... Får jag gå nu"? frågade Patricia
"Självklart älskling".
Ljuset släcktes och patricia skrek.
"Tyst! Var en duktig flicka nu".
Patricia blev tyst och fallde en tår.
Ljuset kom tillbaka i några sekunder och det ända Patricia hann se var att det var flera ansikten framför hennes.
Hon började gråta och sa förlåt flera gånger högt.
Den eftermiddagen dog Patricia iallafall som det sägs. Ingen vet vad som hände, ingen vet vart hon tog vägen. Det ända man visste var att hon var borta och ingen visste någonting utom... Jacob. Han var den ända som visste om hemligheten bakom det som hände i slottet.
Slut
AA, det var allt för mig. nu ska jag sova.
Matte prov imorgon .. önska mig lycka till :thumbup: & :thumbdown:
